Två nyheter jag undviker är prinsessan Madelaines bröllop och Fuglesangs rymdtripp. Det går rätt bra. Det mesta vet jag inte, men ändå irriterande mycket.
Trogen läsare vet att jag inte är helt till mig i trosorna över monarkin i allmänhet, men Madde är ett irritationsmoment i synnerhet. Jag har en "adopterad" (som i självvald och utnämnd) lillasyster som är inte bara är född samma dag och samma år som Madelaine hon är dessutom rätt lik henne utseendemässigt.
Men där upphör likheterna. Jag vet det eftersom man hela tiden lätt drar paralleller under mediepådragen. När min syster fick ritblock i födelsedagspresent fick Madde en häst. När de båda började läsa juridik var Sophie tvungen att få i hop 20 p varje termin för att få behålla studielånen, medan Madde bara behövde prestera 5 p av oklar anledning. På sommaren jobbade Sophie i åldringsvården och prinsessan festade loss på Gotland och franska rivieran. Och så vidare. Ridandes på ett litet apanage.
De få gånger jag hört prinsessan uttala sig har jag inte känt ett alarmerande behov av att jag vill att hon på något sätt ska representera mig. Ingenting - från julintervjuer och val av pojkvänner till akademiska prestationer och initierade källors kommentarer - tyder på att det råder intelligent liv bakom pärlhalsbanden. Det är rent obegripligt att någon kan tycka något hon gör är intressant.
Än mer mystiskt är det hur spännande allt blir när det utspelas i rymden. Jag har, bokstavligen, i hela mitt liv blivit pådyvlad hur man äter och går på toaletten i rymden. Trots att det är betydligt svårare att få i sig mat och sköta hygien på närmare håll. Behöver vi verkligen ha folk i rymden? Kan inte pengarna investeras bättre? Och miljövänligare? Jag trodde att hela grejen med alla "som jobbar med rymd-prylar" var att de var så otroligt meriterade genom utbildningar som är hart när omöjliga att komma in på och att intelligens utöver det rimliga krävs. Ändå nämns Fuglesang oftast i samband med basala saker som just mat och avföring. Och gärna i samma mening som Per Gessle, ABBA och andra svenskar vi beundrar.
Är det inte egentligen rent ut sagt asdumt att skicka de allra smartaste ut i ett farligt universum?
Borde vi inte skicka någon annan som smälte bättre in i tomma intet och försöka bevara det intelligenta livet kvar på jorden?