Jag vet att kvinnor sägs ha svårare att förstå kartor men...

Ett rätt stort företag jag jobbar åt har denna utrymningsplan uppsatt på toaletten(!) på det våningsplan där jag befinner mig.
Varje gång jag kissar undrar jag: har jag någon nytta av informationen?
I fall av brand eller annan fara - uppsök toaletten och tyd kartan.

???

Mamma-ljuset i tunneln

Jag sover inte längre. Mina vader krampar. Jag stretchar, äter magnesium och zink. Sover med fötterna högt och använder stödstrumpor. Men vadjävlarna krampar och jag vandrar mig genom nätterna gråtandes. Någon med tips? Jag längtar mig sjuk efter en hel natts sömn. Liggande.

I morgon kommer i alla fall min mamma. Jag behöver en förälder nu. En som styr upp och bestämmer. Dumt att hon inte lagar mat. Det är kanske det man har sin far till...?

100 dagar...

...kvar av graviditeten och jag erkänner: jag avskyr att vara gravid. Varken mer eller mindre. Jag har alltid misstänkt att jag skulle göra mig bättre som man.

Bortsett från det uppenbara så längtar jag mig sjuk efter:

• Tajta brallor med hög midja
• Nattsudd på lokal
• Drinkar på Gondolen
• Hämningslös sex
• Avancerade aerobicspass med hopp
• Jättestora portioner och trerättersmiddagar
• Stenhård styrketräning
• Råbiff och mögelost
• Goda rödviner
• Sova en hel natt
• Slippa bh

Jag vill tillägga att jag i resten av mitt liv kommer att sakna känslan av att mitt barn sparkas. Det är det bästa jag vet. Försöker hålla fokus på detta.

Slitåsläng

Jag älskar att slänga. Med dödsförakt skickar jag det mesta åt helvete så fort som möjligt. Ju större affektionsvärde desto större kick. Saker tynger mig. Oroar mig. Varje gång jag flyttar (37 gånger hittills) minimeras prylomfånget. Jag äger nästan inget men jag drar på fyra "affektionslådor" som hängt med ett tag. En med foton, en märkt "kuriosa" med lite av varje, en med gamla brev och vykort och en med gammalt undervisningsmaterial, elevarbeten och klipp från mina år som utbildare på gymnasiet.
Min plan sedan en tid är att slänga alla foton (jag anser världen sönderfotograferad och att hamstring av fotografier är lite sjukt), och att banta ner övriga tre lådor till en och förpassa till förrådet.
När jag jobbar mig igenom undervisningslådan hittar jag följande hälsning från min favoritklass (friskolans eu-program mot journalistik):

"TACK Anna-Sara för ett lärorikt år, eller två förresten (vi hoppas på ett tredje!). Se hur vi formas likt trolldeg till medvetna, informationsproppade, starka individer kapabla att förstå och analysera samhällets och livets skiftningar. Du har lotsat oss genom kunskapens djungel och du har under resans gång dagligen givit oss den ocensurerade verkligheten. Konventionsbrottens kvinna, utan vaken kamoflerad klädsel eller grön färg i fejset tar du dig alltid fram. Madonna och Tarzan framstår som ynkliga i din närvaro. Tack än en gång! Tack alltid. /EU-sötisarna"

¡Ay, mi corazón! Inte ens jag kan slänga detta.

En dag i juli

Vaknade vid 4-tiden av kramp i vaden, halsbränna och illa stavade sms från min man på fyllan i Halmstad.
Kände mig illamående och hungrig på samma gång. Öppnade kylskåpsdörren och upptäckte till min förtvivlan att allt infekterats av en gammal kålpudding. Stängde igen och tänkte att det kanske ordnar sig av sig självt.
Maken ringde och förklarade osammanhängande att han var utelåst och hade för avsikt att spendera natten i en trappuppgång. Sen hittade han bilnycklarna och somnade i baksätet. I ett sista sms bedyrade han mig sin kärlek och att han kommer att bli en bra far även om han just nu är lite jobbig.

Vaknade igen vid nio. Kålpuddingssitutionen hade inte förändrats. I köket har vi trampat jordgolv och kallt vatten. Resten av lägenheten svämmar över av köksgeråd. Hantverkarna kommer om två veckor.
Gick till gymet och ryckte planlöst i redskapen. Gick hem igen. Slängde kålpuddingen. Somnade.
Vaknade och flodhästade mig till hem till Colette där det vankades mat. Bättre mat och husrum än jag sett på veckor. Förvirrat förklarade jag för henne att jag inte kan laga mat och oroar mig över att jag aldrig bytt blöjor. Jag vet heller inget om barnstolar. Jag gav bort en egenodlad habanero som inte har någon framtid i mitt hem. Jag har bara två plattor och en bygglampa.
Jag fick med mig saffransskorpor och rabarbersaft i en doggybag.
Colette tog med sig vin och drog vidare i sommarnatten.
Hemma i kylskåpet luktar det fortfarande kålpudding.
Jag äter saffransskorpor i min slum och känner mig handlingsförlamad.
Det måste bli ordning.
Jävla kålpudding.

Spot on

Mycket har sagts om de jävla 40-talisterna - köttberg, de sitter på höga poster och inkomster utan att ha nämnvärt med utbildning, de brer ut sig, tar plats, de är den sista generationen som har det bättre än sina föräldrar, de har lyckats odla jättegenerationen X genom att aldrig någonsin sluta föröka sig och de får till och med skitmycket uppmärksamhet som pensionärer.
Jag är lika less på dem som alla andra, men jag måste uppmärksamma en intressant kommentar fälld av en terapeut i bekantskapskretsen:
- Jaa, de där 40-talisterna, de har ett sånt oerhört bekräftelsebehov.
Den har jag aldrig tidigare hört. Och va sant det lät. Som en skön sammanfattning.
Min mamma (rätt atypisk 40-talist) menar att detta verkar stämma emedan "40-talisterna nog är den sista generationen som inte fick bekräftelse av sina föräldrar".
Och det kan nog också stämma. Nästan så jag tycker synd om dem.

Ligga-listan plats no 1

Han är en gubbe gammal nog att vara min farsa. Han representerar en musikstil jag avskyr. Han verkar inte så trevlig. Men gud i himlen så liggbar han är. Den munnen...
Plats nummer ett utan någon annan motivering än att jag helt enkelt vill ligga med honom - Steven Tyler.

Befästa könsroller och befäst trams

TV4 tar just nu upp ämnet "befäster föräldrasajterna stereotypa könsroller?".
I studion sitter Marcus Ridung och beklagar sig över att alla sighter, tidningar och bvc/mvc vänder sig till kvinnor, att pappor inte riktigt har något forum och att fler män måste in i redaktioner och så vidare.

Han har säkert rätt i detta och det är antagligen viktigt.

Mitt stora problem är att en övervägande majoritet av sighter, info, bloggar och tidningar inte släpper fram läs- och skrivkunniga.

Det är ju bara ett jävla gulligullande, gödslat med politisk korrekthet och ett skämskudde-språk.

Jag söker föräldrainformation för intellektuella. Det ni, det är en tuffare nöt att knäcka tror jag. Eller ska det till en man för att pastellerna ska upphöra?

Namnsdag

Piggvar och alkoholfritt vin på Skarholmen. Nästan perfekt.

Ligga-listan plats no 2

På den tiden det var tal om en frisläng kom det här namnet upp och ratades. Min man menade att det var alldeles för troligt att jag skulle kunna hamna i en ligga-situation med den här mannen. As if. Vi har faktiskt flirtat ordentligt två gånger, men jag blev rädd och smet trots vännernas "kom-igen-nu-rå-som-du-har-tjatat". Jag åtrådde honom ett bra tag innan han ansågs som Sveriges sexigaste och ihärdigt fortsatt långt efteråt. Trots att vi har gemensamma bekanta som hävdar och vidhåller att Carl-Einar Häckner är både galen (på det mer medicinska obehagliga sättet) och otrevlig. Jag tror att vi skulle vara en match made in heaven.
Kreativiteten, hans fantastiska associationer, håret, kroppen, munnen. Mums!
Jag vet att han någon gång sagt att han egentligen bara letar efter en kvinna som är snäll mot honom när han är bakfull. Jag är hon.

Initierad källa

Ola Lindholm sitter i 4ans morgonpanel och kommenterar bland annat Litauens lagstiftning kring homosexualitet och om presidentens lite avståndstagande uttalande:
- Hans inställning är hedervärd.

Skönt att en så påläst snubbe är chefredaktör för ett våra största ungdomsorgan. Hahahahahahaha!

Gremlin

Nä, om man skulle ta och våga sig ut i solen?
Jag har inget att förmedla utom snortråkigt graviditetsgnäll. Jag hänvisar i stället till ett välfunnet inlägg av Kim.

Irriterande

Det här har stört mig i så många år nu så jag måste ta upp det.

Ofta när jag undrar över något så mejlar jag i väg en fråga till människor inom och utom bekantskapskretsen som jag tror vet något om berört ämne.
Nästan alltid är det någon som svarar med att citera Wikipedia!
Min naturliga reaktion är: hur fan tänker de då?
Det måste ju vara ett komplett underbetyg till den som ställer frågan.
Jag menar; är inte det minimikravet för att besvära andra människor och ta upp deras tid - att man åtminstone kollat uppslagsverk, Wikipedia (svensk och engelsk upplaga) samt gjort en snabb googling!?
Tror folk att man inte kan slå upp det själv, eller hur funkar det?

Försäkringskassan

Jag är inte efterbliven och jag kan läsa - alltså VET jag att Försäkringskassan är en hopplös instans. Det är bara det att jag aldrig kunnat ana vidden av det. Jag har liksom aldrig tänkt på det. Och detta av naturliga skäl - det visade sig när jag ringde dem att jag har haft med dem att göra en gång i livet. Det var när jag var sjuk en dag år 1987 (jag är sjukt nyfiken på vad felet var och vad jag jobbade med, måste försöka kolla upp). Därefter har vi aldrig pratat med varandra. Vilket nästan verkade irritera en kvinna jag talade med på nämnda instans. Jag skojar inte. Anklagande gnällde hon: jaaa, vi har ju inga uppgifter på dig sedan slutet av 80-talet.

Jag ska inte trötta ut er med detaljer. Ni är ju också läskunniga så ni har väl också en aning om den allmänna opinionen. Grund"problemet" är att jag vill ha föräldrapeng och är egen företagare. Slut på problemformulering.
Det är sant. Detta är ett problem som genererat i att jag pratat med sju(!) olika handläggare som säger olika(!) saker och det rasar in pappersvariationer som ska fyllas i. Min tes: det måste ju ha hänt förr att egna företagare har skaffat barn, eller? Låter det orimligt?

Rätta mig om jag har fel: borde det inte iiijenklien vara det enklaste jobbet i världen? Att vara handläggare på Försäkringskassan, alltså. Jag föreställer mig att allt, allt är finns på papper, är byråkratiskt bestämt och statiskt.
"Jaha, du är förkyld och anställd det blir blankett 4A". Typ.

Ja, nu vet ni i alla fall vad jag sysslar med om det är tyst här ett tag.

Kan man stämma Försäkringskassan för förlorad arbetsinkomst?

Nästan ligga

Här är några som egentligen borde vara med på min ligga-lista, men av olika skäl inte håller fullt ut.
Henrik Schyffert som är mer giftas- än liggamaterial (har dessutom hört från initierad och betrodd källa att han är allt annat än kul och sympatisk till vardags).
Och jag vill kanske ligga med John Malkowitz. Känner mig lite osäker på den punkten...

Jag har (och förbannat det faktum) att jag har svårt att tänka mig att ligga med kvinnor. För mycket underhudsfett liksom. Men här är några donnor som med rätt mängd droger kan få mig i säng förutsatt att de intar en dominant förförarroll:
Madonna (tror faktiskt inte ens att droger behövs) och Katherine Moennig.

Sam Elliot och Sean Connrey är två av jordens absolut sexigaste män. Men! Det smärtar att säga, men de är för gamla nu. Helt enkelt inte realistiskt och genomförbart. Kanske för tio-femton år sen, men det får finnas en gräns till och med för min gubb-entusiasm.

Och så den egentliga första och andra platsen.
Den ene är död. Den andra är i det närmaste död och dessutom fiktiv.
James Arness skulle jag hellre dö än att ligga med, men hans rollfigur Zeb Macahan...
Det är min dröm-man. Han är tyst och otramsig. Lugn och trygg. Fårad och säker. I den sekund han dyker upp fixar sig allt. Han är humanist, rättvis och kompis med indianerna. Zeb Macahan är ett drömligg.
Etta på min nästan-ligga-lista är Curt Cobain. Han är den snyggaste man jag kan tänka ut. Han representerar en epok och en livsstil jag älskade. Hans musik talar direkt till mig och jag inbillar mig alltid att vi hade förstått varandra utmärkt väl.
Men. Det vore fruktansvärt slösigt att slarva bort en frisläng på ett dött ligg. Dock härmed klargjort att jag helst hade velat ligga med Cobain. Hans frånfälle kom ivägen. Bland annat. Jepp.

Aaaajje!

Ett skrik av smärta väckte min man, mina grannar, några döda och mitt eget trevliga själv.
- Va, vad händer, flämtade Olle skräckslaget.
I mitt dödströtta tillstånd visste jag inte riktigt själv, men ont som inihelvetet gjorde det. Efter sju sekunders betänketid insåg jag att min högra vad var låst i kramp. Det krävdes massage, spikmatta och djupa andetag för att få den att någorlunda slappna av igen. Jag har aldrig haft kramp förut. Det verkar bli en hel del "första gången" i samband med mitt ovälsignade tillstånd - utöver själva ungen. Från att ha räknat iskallt med att genomgå graviditeten helt symptomfri har jag:

• järnbrist
• ont i fötterna - faktiskt för första gången i mitt liv
• halsbränna

Å andra sidan var jag vid 33 säker på att vara en helt rynkfri 35-åring. Vid 38 säker på att vara en helt celluitfri 40-åring. Och surt motbevisad.
Bergis dör jag i slutet av mitt liv.
Gud så brackigt.

Ligga-listan no 3

Rent utseendemässig föreligger här viss Johnny Depp-varning. Han är aningen för feminint vacker (och lite för kort till och med för mig), men va fan.
Plats nr 3 går till the little big man - Prince.
Jag har varit ett fan sedan mina tidigaste tonår. Hy som sammet och rådjursögon. Ett musikaliskt geni, en egensinnig enstöring, ingen tycks egentligen veta något om honom och han vägrar egentligen att svara på alla frågor som inte rör hans musik. Som bekant gillar jag folk som kör sitt eget race och inte publikfriar. Jag älskar honom för att han så odistanserat salufört sig som ett objekt - vilket typ alla kvinnor i musikbranschen gör, men inga män. Jag tycker också att han åldrats med enorm värdighet. Til syvende og sidst placerar jag honom på listan av den simpla infama orsaken att han ser ut att vara så jävla bra i sängen. Jepp.

Darling Nikki - Purple Rain Tour 1985
Uploaded by samsarax. - Watch more music videos, in HD!

Nattligt samtal

Jag vaknade i natt och hade svårt att somna om. I vardagsrummet sov en hantverkare, i arbetsrummet sov syster och köket is no more. Jag orkade inte läsa så mitt val var att ligga och lyssna på regnet i gryningen. Min son sparkade. Jag knuffade tillbaka. Så vi låg i någon timme, knuffade på varandra från varsitt håll och lyssnade på regnet. Vårt första lite längre samtal.

Favorit i repris

Vi har en liten tradition av hantverkare som dyker upp på icke-utsatt tid. Gärna mitt i sommaren. Denna sommar utgör inget undantag. I september skulle de dyka upp. I går kom de. Köket ska rivas och det är lika bra att det blir gjort nu när de har tid. Sen tar det ca tre-fem veckor innan de kan fortsätta. För vem behöver kök så där varje dag?
Dessutom sammanfaller det hela med att min yngsta lillasyster och hennes väninna ska bo här i tre dagar och göra stan.

Jag sammanfattar: Inget kök, husgeråd och damm över hela lägenheten. Ett jävla oljud av sågning, bilning och slipning. Två fnissiga 17-åringar med förkärlek för japanska pojkband och vampyrer. Och en hormonstinn flodhäst som försmäktar utan droger i denna öde stadsdel.
- Nån som vill komma över på fika?

Men visst jag erkänner: jag känner ett fjantigt mamma-behov av att ha ett mindre loppätet kök när ungen kommer. Vi har köpt kombi också.
Gud så osexigt.

Före-bild. Och inga jävla kommentarer om att "det är skamligt att riva ner gamla fina skåp". Prova själv att leva en längre tid med orenoverad "sekelskiftescharm". Fnys.

Ligga-listan plats no 4

Något med hans röst och kombinationen av intensitet och sorgsna ögon förärar honom plats nr 4 på ligga-listan.
I mitten av nittitalet snubblade jag över filmpärlan "The usual suspects". Som alla andra älskade jag den, men lite mer än jag älskade filmen älskade jag irländaren Gabriel Byrne. Han är snygg, manlig och en rasande skicklig skådespelare. Hans integritet verkar enorm och han figurerar aldrig i billiga sell-outs.

Dessutom har han varit gift med Ellen Barkin vilket jag tycker borgar för en hel del. Nu väntar jag otåligt på säsong två av "In treatment" där han gör en insats utöver det vanliga.

Komma hem

De flesta jag pratar med brukar få något fuktigt i ögonen när de berättar om hur de "kommer hem". Hem till föräldrahemmet där inget förändras, fyllt kylskåp och favoriträtten på spisen.
Jag älskar också att komma hem. Till mamma. Men hemma hos min mamma finns ingen mat. Det är en oerhörd trygghet tycker jag. Hon avskyr att laga mat och har inte haft en brödsmula hemma sedan sista ungen flyttade hemifrån för ett par år sen. Man bevisar inte sin kärlek till henne genom att äta. Hon föredrar bekräftelse genom hetsiga diskussioner och analys av konst, litteratur och samtid.
Oftast har hon precis flyttat. Eller bytt ut äkta man eller möblemanget. Upp till 46 hände det att hon hade fått ett nytt barn också.

Det beständiga hos min mor finns hos, just, min mor. Man kan räkna med att hon är sig lik när allt annat förändrats. Hon har alltid färska snittblommor oavsett vilken stad hon bor i. Servisen har jag aldrig sett förut men det finns alltid tolv delar. Möblerna är utbytta men alltid antika. Hon blir fysiskt sjuk när folk serverar dryck i fel sorts glas och av syntetmaterial. Hon pratar aldrig om platt-tv-apparater.
Just nu bor hon i Örebro. Jag har ingen aning om varför, vi har ingen som helst anknytning till den staden, och jag räknar inte alls med att hon finns på plats där nästa gång jag ska hälsa på.
Och jag älskar det. Det låter säkert konstigt, men jag blir mer nervös av människor som aldrig lättar. Oavsett det är geografiskt eller andligen. Min trygghet ligger i förändring. Jag insåg precis det.

Ligga-listan plats no 5

För något år sen gjorde Benny Bling Bling mig uppmärksam på följande

"Det finns vissa detaljer som måste (kan i vissa fall läsas bör) följas inom ett förhållande för att det ska bli lyckat. Nämner några nedan utan specifik rangordning:

1. Trohet
2. Kärlek till varandra
3. Viljan att gå en gemensam framtid till mötes
4. Skriva under den andres knull-lista på ett värdigt och seriöst sätt.

Alla förhållanden som inte har en "5 personer jag får knulla med" lista som är underskriven av den andre parten anser jag är högst oseriösa."

Allt sedan dess har jag funderat - det här är viktiga saker som inte får hastas igenom - och nu är det dags att sammanställa.
Min första tanke var, naturligtvis, att Johnny Depp borde ligga i topp. Vid analys kom jag fram till: Johnny är för vacker. Han ska ses på inte liggas med. En tavla. Fan, vad ful, fet och risig jag skulle känna mig. Och klart okvinnlig. Nä, när det kommer till sex vill jag ha det tuffare. En erfaren typ. Okonventionell. Gärna fulsnygg. Någon som verkar veta vad han vill.
Så jag kan lika gärna varna känsliga läsare redan nu. Det finns en del gubbar på den här listan.
Listans femte plats innehas dock av en orepresentativt ung och populär man.

No 5 - Zlatan Ibrahimovic
Det bär mig emot att följa strömmen, men herre jävlar vad liggbar han är. Och innehavare har mycket av allt det jag tittar först på: hår, mun och näsa. Krånglig verkar han också. Jepp.


Jag har härmed bevisat att jag faktiskt kan tända på män följer den gängse snygg-normen.

...forts följer.

Mellanlandning

Jag är tillfälligt hemma, packar om, tvättar, kopplar upp och betalar räkningar. Jag brukar vara duktig på att stänga av mobilen när jag är ledig, men den här gången har jag varit så långt från civilisationen så att det inte ens var valbart. Underbart.

Väl vid datorn noterade, och ignorerade, jag 164 olästa blogginlägg, 10 jobbmejl, 31 privatmejl och ett gäng meddelanden på diverse sociala forum.
Det får bli ett blogginlägg i all hast istället.
Detta har jag tänkt på att jag borde skriva om, men orkar inte:

• Min förvåning över allas f-ö-r-v-å-n-i-n-g över att Michael Jackson är död
• Mina obehagskänslor inför människors sorg över en främlings död
• Min snobbiga fasa över människors fetma och konstfibrer-fablesse på små orter
• Åtvidaberg
• Mons Kallentoft

Men, äh. Istället filar jag lite på en ligga-lista. Jag borde skaffat en för flera år sen, men hey - bättre sent än aldrig.
Jag rekommenderar varmt er andra att också göra detta fall-i-fall.

I morgon drar jag vidare till mor i Örebro och bögarna i Arboga.