onsdag 30 april 2008

tisdag 29 april 2008

it´s a sign

i söndags kollade jag på det helt makalöst trista programmet parlamentet. Och skrattade faktiskt. Upphovet till avvikelsen heter henrik schyffert. Och plötsligt slog det mig!
Jag vill gifta mig med schyffert! Verkligen.
Han är sveriges klart mest attraktive man. Oavsett perspektiv och utgångspunkt.

Nu är jag inte ensam om det här. Jag delar denna önskan med åtminstone miss a och schyfferts fru - bea uusma (även hon en förbannat attraktiv figur). Men så kom jag på att om vi inte kan gifta oss kanske jag kunde få ligga lite i alla fall...? Sånt brukar ju fruar tröttna på efterhand och bea skulle måhända rent av se det som en vinst? Mitt nya underkuvade kvinnojag tänkte att "va, fan; ligga eller gifta, henrik får bestämma". Sen somnade jag och drömde att jag hade sex med magnus uggla. Mycket märkligt. Egentligen ingen dålig idé, men ett jävla nedköp från schyffert, måste jag säga. Sen hände inget mer (som om något hänt hittills...?).

Men så idag! Jag tränade ett lunchpass på mitt ordinarie gym och vem var där? Jajamensan, henrik schyffert tränar på mitt gym!
Jag har aldrig tidigare sett honom. Inte förrän jag bestämt mig för att det är vi! Det är ett tecken. Sanna mina ord.

vi hörs sen

min vän trollkarlen sa en gång till en telenor-försäljare något i stil med:
"om någon från telenor dyker upp med ett vapen och sätter det mot min skalle och säger signa eller dö; så måste jag tyvärr säga nej. Nej, jag vill aldrig mer i hela mitt liv ha något med ert företag att göra".
Han är en klok man, johan.
Jag har nyligen signat ytterligare ett år med telenor. För detta borde jag antagligen skjutas i gryningen eller tvångsomhändertas.

För er information kan jag inte skicka sms "just nu". Men jag kan ringa lite fläckvis. Tack som fan.
*morr-fräs*

måndag 28 april 2008

åtgärdat!


den här har lyckats förskjuta fred åkerström ur min hjärna. Dessutom blir jag alltid vårig i själ och sinne när jag hör den. Bye-bye, fred.

nixpix...

...fred åkerström lämnar mig ingen ro. Jag försöker allt. Dr Modig har givit mig alla möjliga tips men "du, jag ger dig min morgåååååååån, jag ger dig min dag" ligger som smet i någon ventrikel.
"Återigen gryr dagen vid din bleka skuldra. Genom frostigt glas syns solen som en huldra."
Jag har dragit på madonna i lurarna var enda millimeter jag gått idag. "Ditt hår det flyter över hela kudden. Om du var vaken skulle jag ge dig..."
Och trots hennes tillbakagång till 80-talsgäll skön-enververande stämma lyckas den inte slå ut freddan.
Under besöket hos min försäkringsmäklare, som så vitt jag kan förstå kommer att förändra hela mitt liv smög sig
"...allt det där jag aldrig ger dig, men du jag ger dig min morgon..."
in mellan nordamerika- och indienfonderna.
På plussidan kan meddelas att jag nu gillar min försäkringsmäklare. Han får mig att känna mig vuxen. Jag tycker till och med att "min försäkringsmäklare" låter snitsigare än "min terapeut". Om det inte vore för fred åkerström skulle min dag vara fin-fin.
Jag vet; jag ger fred åkerström min dag. Här, taren! "...jag ger dig min dag".

$

när jag misstrivs i min tillvaro brukar jag typ åka till uppsala eller fagersta eller så. Liksom för att markera att det kunde vara betydligt värre. De senaste månaderna har jag känt mig jävligt pank och har därför dragit mig till minnes fattighistorier från mitt minnes djupaste gravkammare.
I början av 90-talet lämnade jag stockholm och ett inferno av dekadens för att leva lite mer ordnat. Med en hundring på fickan flyttade jag in i en lägenhet i de gamla arbetarkvarteren i uppsala. Utan dusch men med viss charm. Jag hade ordnat ordentligt vuxenjobb på dagarna och lite exter på krogen. Vuxenjobbet var i form av utbildare i journalistik på mediegymnasiet. Första dagen på jobbet var en fredag. Jag minns det eftersom jag hade pengar så att jag skulle ta mig EXAKT till och från jobbet med buss. Sen skulle det ordna sig med drix eftersom jag jobbade helg. Dagen kretsade kring att verka vuxen, fundera på om jag skulle passa i page och liknande främmande och obekväma aktiviteter. Framåt eftermiddagen skulle det fikas i lärarrummet. Mannen jag delade kontor med cirklade runt i oklart ärende och landade till sist där jag satt med några, för mig obekanta, kollegor. Det visade sig att hans ärende var att samla in pengar till någon sorts gunnar som skulle sluta. Bara 20kr. Vilket var lustigt emedan jag ägde just den summan. Just på kronan och inte ett öre till. Hela buss-slanten. Och nu fick jag lära mig något mycket viktigt om mig själv; hellre än att medge att jag som vuxen person inte ägde en spänn offrade jag min sista tjuga på gunnar. Och gick hem. Cirka 7 km. I regn. Än i dag vet jag fan inte vem gunnar är.

Jag utmanar michanek, jowe, benny, elias, colette, egon, mina lyten, miss a, annica och kentson på fattighistorier! Förgyll min dag! Själv ska jag på försäkringsmäklarmöte.

söndag 27 april 2008

söndagsutflykt

vi begav oss till förorten för lägenhetsvisning. Jag, min man, vår guddotter och själva gudmamman. Eller vad man kallar mamman till sitt gudbarn...? Man kanske kan säga Eva? Alltnog; förorten var rätt trevlig, men olle var kinkig och ville hela tiden bli upplyst om var han befann sig i förhållande till tull. Blicken var flackande och han ville inte äta. Själv var jag positiv och solig. Trots pöbelhorder som ryckte i skafferidörrar och drog i väggsprickor. Men på visning två tog mitt tålamod slut och ersattes av ren och skär skräck. I en perfekt charmig lägenhet hade en dåre med konstnärsambition prytt en vägg med: "Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag". Turkos vägg.
Tänk på att de här människorna kan vara dina grannar. Någon du möter på gatan eller tunnelbanan. De lever mitt ibland oss och förökar sig.Min första instinkt var naturligtvis att föra guddottern i säkerhet och vi begav oss snabbt till söder. På street fick olle öl, eva mat och ida trygghet. Ordningen var återställd och vi känner att vi nog bor kvar i vasastan ett tag till. Vi har sökt bygglov för en uteplats.

Denna gång kom vi undan med blotta förskräckelsen. Och pekoral signerade fred åkerström på hjärnan.

I övrigt är mitt betyg på madonnas HARD CANDY 4 av 5 möjliga.

PS! alltså på riktigt har jag fått "jag ger dig min morgon jag ger..." på hjärnan. Det är helt jävla olidlligt.