släkten vs schulmans

jag har aldrig riktigt greppat schulman-prylen. Lite som kent. Alla älskar bara älskar dem. När alla älskar något blir jag misstänksam. Jag försökte läsa alex schulmans blogg och fann den småkul men föga upphetsande. Kollade in 1000 apor som inte fångade mig. Alls. Jag skrotade projektet, insåg att jag inte är som folk är mest och har sedan aldrig grubblat över det.
Förrän nu. Släktingarna - thabo och ramo - som i det officiella utgör AFC har gjort mig uppmärksamma på följande:
det visar sig att 1000 apor har lagt energi på att dra "berts negerfräckisar" som spännande följetong.
Men va fan!? Ska inte schulmans gälla för vassa och intellektuella provokatörer?
Jag hajjar ingenting. Om de vill provocera fram fler besökare, varför välja ett så omodernt och uppenbart tillvägagångssätt? 2008 i sverige, liksom?

Thabo och ramo har anmält 1000 apor för hets mot folkgrupp. De har även försökt påkalla kvällstidningarnas uppmärksamhet.
- Men tänk, de är inte intresserade.
Förvånad, någon?
Och jag kan inte låta bli att fundera på om det är så att man hellre värnar om sina egna vita kassakor än ett par negerrappare som inte tål skämt. Eller om det finns en rädsla. En rädsla för att schulmans kanske har en ironisk poäng, att de sitter inne med en kosmisk intelligens och ett trendigt sätt att tänka. Att de i själva verket personifierar antirasismen. Och då är det bäst att inte skämma ut sig i det offentliga genom att inte förstå.
Oavsett vilket är det deprimerande.

"De som känner sig manade att berätta att ordet "neger" inte är negativt laddat för dem, göre sig icke besväret på min blogg, ok?"

Shame on you schulmans. Shame on you.

På ett sätt hade jag helst bara mörkat detta. Det är lite no-win.