grannfejden

grannar och tvättstugor är förmodligen ett lika stort upphov till krig som ikea är till skilsmässor. Pappa-far, som till vardags är en fridens man och en söt, skäggig kulturmurvel, har genomgått en total metamorfos i dyningarna av ett svartbygge. Turerna är avancerade och lite oklara, men min far står inte att känna igen han pratar om "utbrott", muttrar om "principer" och skriver lösryckt om "bättre att bränna ett hus än förbanna mörkret". När jag förslog lite pressande förhandlingar med grannen sa han (lite för glatt):
- Menar du att jag ska hota dem!?
Jag har hotat med allt från aschberg till att komma upp och hjälpa till.
Jag tror nu att vi har enats om att han ska flytta. Helst lämna den jämtländska obygden för sthlm. I alla fall vill jag gärna tro det. Det vore ju ett elände om farsgubben hamnade i fängelse innan jag får ärva hans jobb.
- Hör du det, pappa-far!?