den onda elefanten

vår guddotter har gått och fyllt ett.
- Inte mer kläder nu, stönade Olle, när present skulle inhandlas.
I min värld är gulliga kläder det primära skälet till att skaffa barn så jag surade och var helt ointresserad i leksaksaffären.
Gudfar valde till sist en ganska gullig elefant som kunde gå och trumpeta.
Ungen hatade den.
Så länge den gick var hon bara oroligt paralyserad, men när det trumpetade blev hon hysterisk. Grät, skrek och var fullständigt otröstlig.
- Inte för att vara sån, sa barnets far, men så där rädd har hon aldrig varit för någonting förut.
När vi gömt elefantjävlen ordentligt bakom soffan somnade hon, uttröttad, med en tår i ögat.

Jag vill göra er uppmärksamma på att jag tänker bete mig precis så om jag får fel presenter den trettonde.