medan vi slänger i oss en pasta på den lokala turistfällan blir jag plötsligt medveten om att luften kring grannbordet går att skära i kuber. Det är ett sällskap om sex - två gubbar, två tanter och ett ungt par. De firar det unga parets förlovning. Och som en oväntad bonus har de fått en ung glidare som servitör. Han är gapig, hejig, besmyckad med feta länkar och i full förvissning om sin charm.
Damerna i sällskapet har fått en ganska anal look, men det bekommer inte den unge mannen utan han fortsätter:
- ah, det går inte, jag kan inte gå runt bordet, jag är sååå himla bakfull.
Helt omedveten om den irritation han skapar.
- jasså, säger den ena damen spetsigt, får du jobba i det tillståndet?
- naaaah, jag skulle varit ledig egentligen så de får skylla sig själva. ("De" liksom...?)
- det är klart, säger ena gubben överslätande, det var ju lördag i går.
- hahahaaaa, och det är söndag i dag, gapar servitören överförtjust.
Precis när jag vänder mig om och kollar på honom lutar han sig nonchalant mot väggen och gör en härlig, avfärdande gest och utbrister:
- jag minns iiiiiiingenting.
Nu börjar även gubbarna se ut som de svalt citron. De unga tu ler lite vilket triggar servitören till att utbrista till den nyförlovade kvinnan:
- asså fan, va rädd om han. Han ser ju verkligen jättebra ut. Han ser fan ut som en filmstjärna!
Nu börjar även de ringmärkta se tveksamma ut.
Själv skrattar jag ohämmat utan att försöka dölja det. Min man - krögaren - ser ut som fisk på land.
Det sista jag ser av vår servitör är hur han familjärt lutar sig över ett par gäster och förkunnar:
- this dish is my favourite. Med ett finger halvvägs ner i pastan.
Det är nästan värt att äta där igen.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
9 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar