fy fan

yttermyrskan sysslar med något slags positiv affirmerings-drive och har blivit sakletare i vardagens fina budskap. Jag övervägde att haka på "eftersom ingenting är tråkigare än en gnällspik", "allt hänger på det mentala" och "de som mår dåligt förtjänar det". Men va fan; det passar mig helt enkelt inte.
Dessutom försökte jag mig på det i början av året och inte fan blev något bättre av det. Snarare tvärtom. Och ingen uppskattade mina soliga budskap.
Så nu jävlar ska här gnällas. Jag ska gnälla tills jag stupar. Och sen ska jag ta ett ärevarv.

Det är fredag. Jag har sjukt mycket att göra och är skyldig kunden timmar och kan därför inte fakturera dessa tråktimmar. Jag står på 15 plats i dans-aerobicskön på gymet. Vilket eventuellt kvittar lika emedan jag har kondition som en sopa, usla träningspjuck och det alltid är vidrigt mycket folk på passet.
I stället ska jag dricka vin med Kristoffer, förmodligen bli fylle-aggro och vakna med en jävla baksmälla i morgon och hela helgen är helpaj.
Sa jag att jag fryser?

På onsdag ska jag träffa Yttermyrskan. Det kallas kulturkrock.