vi var väl inga charlies änglar precis. Men vi var tre. Likt modiga musketörer klättrade vi på flustrets tak för att komma in på nattklubben. Vi drev runt på uppsalas gator och torg och stred för varandras ära. En för alla, alla för en. Till skillnad från många andra ungdomsgäng har vi inte splittrats. Vi umgås och håller kontakten trots att livet gjort sitt yttersta för att skilja oss åt.
Aramis - den starka - lämnade stan, satt inne, blev flata, reste och sedmera en av sveriges skickligaste terapeuter. Och rätt nybliven småbarnsmor. Porthos - den undersköna - stannade kvar, skaffade barn redan som barn. I dag vuxna och halvvuxna. Trädgårdsmästare, ensam med tre barn och skelettcancer.
Athos - den sökande - utbildade sig, utbildade sig, flyttade, flyttade, flyttade. Gjorde ideella uppror, sex aborter, letade och slogs mot väderkvarnar.
Vi gör en hel del ihop och umgås med den innerlighet man gör när man har en mycket lång gemensam historia. Men nattklubbstiden är över sedan många år. Jag har inte varit på stureplan på 3 år. Jag tar ett par drinkar på inferno som ligger runt hörnet och klockan nio måste jag sova. Jag är fullständigt hopplös i partysammanhang. Ska jag ta mig in på hippt ställe misstänker jag att min ålder, återigen, tvingar mig till plankning takvägen. Detta stoppade mig inte från att bestämma helkväll med övriga musketörer. Vi tänkte att vår nästa stor-fina sammankomst inte får ske på en begravning...
Fredagen den 23 verkar det som om musketörerna skall på tantinspektion av stureplan. Först ska vi kolla filmen G som var en milstolpe i vår vänskap, därefter middag på grill och sen...?
Ja, inte fan vet jag! Vart ska vi ta vägen? Vart går man?
Hallå alla mina eventuellt unga och eller hippa läsare! Säg! Vart ska vi?
Bra tips belönas med skvaller den 24!
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
9 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar