funder-funder

efter ett par veckors analys och grubbel har jag kommit fram till att jag är nöjd med mitt tillstånd men inte samhällets.
Det låter ju som en motsägelse per definition.
Kanske rent ointelligent eller möjligen ett utslag av, eller dom till, totalt utanförskap.
Det borde ju annars sammanfalla.