lördag 30 juni 2007

den stora fantastiska hemligheten

med jämna mellanrum, jag vågar inte ge mig på någon exakt gissning, kanske vart femte år dyker det någon ny livstilsfilosofi med sekt-tendenser. Jag tycker mig ana att de som inte allt för uppenbart är religiösa vinner bättre gehör. GI-metoden är folklig medan medan ayurvediskt tänkande mötts med större skepticism. Yoga tycks ha ersatt golf medan allt fler går ur kyrkan. Huruvida detta är bra eller dåligt vet jag ej och bryr mig ytterst lite om. Dock är det med skräckblandad förtjusning jag noterar hur "the secret" startat sitt intåg i Sverige. I de hälsotidningar, som jag genom mitt yrke kontinuerligt får, matas jag med information om "hemligheten". The secret är en bok och en film som tillhandahåller verktyg för att förbättra livet. "The Secret innehåller visdom från samtida lärare och inspiratörer – kvinnor och män som är läkare och medicinare, psykologer, historiker, teologer och vetenskapsmän, samt ledande inom näringsliv och ekonomi – som har använt sig av hemligheten för att uppnå hälsa, välbefinnande och lycka. Genom att börja tillämpa kunskapen i The Secret visar de hur sjukdomar kan botas, hur man kan uppnå bättre levnadsstandard, bemästra hinder och begränsningar, samt nå dit många vanligtvis anser vara omöjligt – sina drömmars mål."
Efter att ha sett en intervju med grundarna av läran tycker jag mig ha benat ut att grundidén är positivt tänkande och att tre områden i livet täcks:
1. Pengar - tänk inte på att du inte har råd och vilka skulder du har. Tänk positivt och teckna dina mål. Pengar är den punkt som ältas mest. Vilken typ av hus vill du bo i? Hur mycket vill du tjäna? Vilken bil vill du köra?
2. Hälsa - tänk dig frisk om du dras med negativa tankar etc. Du uppmanas även att träna.
3. Relationer - prata med varandra, tänk positivt. Negativa tankar blir självuppfyllande profetior.

Tillåt mig sammanfatta: tänk positivt, träna och teckna ned dina mål.
Och hepp: så har vi uppfunnit hjulet.
Okej så långt egentligen ingen skada skedd. Det är ju heltoppen om folk tänker positivt och tränar. Även om det är synd att man ska behöva pröjsa så in i helvete mycket för att få veta något så basalt. Duktiga lärare på gymnasiet kan förklara detta alldeles gratis under lektionstid.
Dock ligger problemet väl snarare i det underliggande budskapet; om de som tänker positivt blir rika, friska och när hälsosamma relationer så... fyll i själv.
De sjuka och olyckliga har underförstått dragit på sig sin olycka helt själva. På flit. Speciellt svårt blir det att parera eftersom the secret egentligen aldrig tycks vädja till kollektivet eller världen. Denna filosofi skall tillämpas på individnivå. Det finns inga direkta uppmaningar att tänka jorden frisk och miljontals barn mätta. Kanske lika bra eftersom de förmodligen dragit på sig sin egen aids och misär? Inte vet jag, men jag kan hinta er som står i begrepp att läsa the secret om att man kan gå på livets ords gudstjänster helt gratis...

fredag 29 juni 2007

over-heard

mötte en blondin i rosa träningsoverall, truten full av tuggummi och en liten hund i släptåg. Hon pratade i rosa mobiltelefon. Löstryckt när jag passerade: - aa, nä, det har visat sig att man tydligen inte får använda jobbmobilen för privata samtal...

dagens...

...humör: riktigt bra trots, byggdammslunga, sömnbrist och en vecka kvar till semester. Lunch med snygga trevliga G och gräsänka med ensamrätt till fjärrkontroll, tv och kylskåp
...klädsel: jeans och rosa munkjacka med röda blommor
...sköna: träna
...nytta: lunch på green organic
...onytta: byggdamm
...mat: thailändsk blomkålssoppa
...dryck: vatten
...bästa: lunch med G
...sämsta: inget badrum
...försvunna: i-pod
...vill ha: sovmorgon
...behöver: sömn
...köp: kolhydrater
...mys: alla paneler på morgon-tv
...låt: personal jesus
...tanke: vad är normal alkoholkonsumtion?

tisdag 26 juni 2007

mitt i brinnande hantverkarekonferens

plötsligt händer det! Jepp. I mars skulle de ha kommit. Två dagar innan midsommar dök de upp. Som om inget hade hänt. Badrum skulle fixas. De ställde frågor som tycktes irrelevanta eftersom jag omöjligt kunde komma ihåg vad deras rörmockare hade sagt om vattenreglage och avstängning i februari.
Borde inte detta ha skrivits upp någonstans?

Av någon annan, inte mig. Någon som faktiskt vet något om rör och avlopp!?
Kalle och hans kompanjon skred genast till verket; rev ut all inredning, bilade upp golvet och meddelade med en antydan av uppoffring att de lät oss behålla toalettstolen över midsommar.
Sedan dess har jag tvingats duscha på gymet, gå till centralbadet och pröjsa 110 spänn för en dusch samt tagit en och annan katt-tvätt i köket. Var gång jag nyttjat toaletten tvingas sätta på mig skor och skvätta bort sand och grus från fötterna när jag lämnar badrummet. Känns som om man gått på en gigantisk kattlåda. Och så verkar det förbli. I vårt 1910-talshus finns vindlande gångar och outgrundliga vägar för vatten och el och ingen tycks veta hela historien. Vi pusslar med stadsbyggnadskontor, fastighetsskötare och grannar. En dag kommer kanske hela sanningen till vår kännedom men det känns avlägset. Just nu ligger problemet hos en granne som har haft smaklösheten att välja att vara bortrest mitt i sommaren. Ett av våra tusen vattenreglage sitter i hans förråd. Ska vi våga bryta upp det? Tänk om han har lik i förrådet? Då kan det bli jävligt dålig stämning i huset.
Nu har mina hantverkare teamat i hop sig med hantverkarna på våningen ovanpå. De springer emellan våningsplanen och skrattar åt våra badrum. Jo, jag har själv hört dem. I skrivande stund har de samlats uppe hos grannen för att...ja, gud vet vad... En hemlig hantverkarkonferens dit de oinvigda icke äga tillträde. Jag är rädd. Och smutsig.

lördag 23 juni 2007

midsommarfynd

en perfekt midsommar; goda vänner, ingen stress, krampande skrattmuskler och god mat. Sist men inte minst S introducerade en ny last, ett nytt begär - marängswiss på jordgubbar. Goddamn! Underbara kvinna! Eller inte...?

onsdag 20 juni 2007

de saktmodiga

kristendomen och bibeln är till och från min källa till tröst och visdom. Jag har alltid varit förtjust i passagen om de saktmodiga i Didache:
"Mitt barn, var inte missnöjd, ty det leder till hädelse; var inte heller trotsig och bär inte onda tankar, ty allt detta är sådant som föder hädelser;
utan var saktmodig, ty de saktmodiga skall ärva jorden;
Var tålmodig och medlidsam och sveklös och stillsam och vänlig..."


Jag tolkar det som att jordens räddning ligger hos de fridsamma som handlar avvägt. Tyvärr kan jag konstatera att de saktmodiga ligger under mot verkligheten.

Min styvmor, sjuksköterskan, gjorde mig uppmärksam på fenomenet för något år sedan då hon med en suck konstaterade att föräldrar inte har något tålamod med förkylningar. Barn förväntas vara friska och på fötter efter tre dagar, är de inte det uppsöks sjukvården. Sjukvårdspersonalens jobb består då i att förklara att en förkylning oftast vara upp till två veckor. Detta har ingen tid med, ungarna skickas tillbaka till dagis och skola, blir aldrig riktigt friska, smittar andra ungar som... et cetera. 1-0 till verkligheten.

Tid för eftertanke och reflektion verkar saknas i stort och smått. Varje dag hör jag att någon gammal vän skaffat barn med någon han känt i 6 månader eller flyttat isär efter ett års relation. Företagen har inte råd att satsa på friskvård och planeten har inte råd att bevara regnskog. Snabba puckar - här och nu. I dag moderat - i morgon socialdemokrat. Hwo´s hot, who´s not?

Hela tendensen i samhället är otålig på ett sätt som blir rent av löjligt när det kommer i massmediala uttryck.
Paris Hilton lät meddela efter 3 dagar i fängelse: "jag har blivit mer andlig". Tre dagar!? Hur mycket information finns att hämta på tre dagar?
Linda Rosing är med i en dokusåpa, börjar knarka och går ut i media som avgiftad inom loppet av ett år. Hinner man ens bli knarkare på ett år!? Hon viker ut sig, sadlar om och blir politiker. Tröttnar efter en månad och låter meddela:
"nu viker jag ut mig igen. Det är ändå ingen som tar mig på allvar". Men vem ska hinna ta henne på allvar!?
Nä, de saktmodiga ligger just nu under med tio noll.
För övrigt skulle jag vilja ha ett verb för det Linda Rosing gör. Att lindarosa sig fram eller så...
Något förslag någon?

måndag 18 juni 2007

surreal but nice


Personalen på seven eleven vasagatan är overkligt trevliga. På gränsen till oroväckande.

söndag 10 juni 2007

aftonbladet väljer i dag att publicera...


...namn och bild på hiv-mannen.
Varför väljer aftonbladet att publicera namn och bild på hiv-mannen?
Jo, eftersom han "aktivt sökt sexuella kontakter med flickor – utan att berätta att han är hivsmittad.Genom sitt agerande har han skapat ett allmänintresse kring sin identitet som är starkare än hans rätt till integritet. Därför publicerar aftonbladet.se i dag hans namn och bild."
Vilken jävla lam ursäkt för att sälja lösnummer! Vilket allmänintresse? Ett hundratal flickors? Aftonbladet har väl hittills inte valt att publicera namn och bild på någon annan fara unga flickor utsätts för. Och det är ett par tre stycken.
Just denna person är ju i förvar nu och utgör inget hot mot någon. Vidare in i artikeln hävdas att namnet redan är spritt. "Europas största dagstidning, The Sun, publicerade namn och bild, och de rikstäckande brittiska tv-kanalerna BBC och Channel 4 samt tidningen Daily Telegraphs nätupplagor publicerade..."
Om Aftonbladet verkligen värnade så oerhört om de oroliga flickor som ringt till redaktionen kunde väl aftonbladet hänvisat dem till the sun och på så sätt tillfredsställt både pressetik och sitt nya expansiva samvete...?
På så sätt har aftonbladet ställt till det så att situationen är värre i Sverige än i t ex England, eftersom vi saknar alternativ. Aftonbladet som opinionsbildare har en genomslagskraft som är oerhörd. Pöbeln har fått sitt. Allt för aftonbladets värnande-om-kvinnor-patos. En milstolpe i den svenska pressetiken. Bravo aftonbladet.

torsdag 7 juni 2007

jepp!


...han gjorde det.

surf & tuttar

Avnjöt surf-musik på debaser i tisdags. J som är insatt dj på cobra club hade tagit kommandot. Jag gillar surf-soundet, framför allt det lite äldre, men är ingen kännare eller purist. Jag har överhuvud taget i hela mitt liv gillat ned-tempo och tid för tanke och analys. På the rocket club fann jag mitt eldorado. The Barbwires på scen, inga vocals. Brädor, vågor och en den där underbara 50-tals koloreringen på storbild. Och så fantasterna. Som klippta ur min mormors gamla fotoalbum. Bulliga luggar, breda höga klackar, vadlånga klänningar och högt skurna jeans. Bandet fick be publiken komma närmare och i den mån jag blev kliven på fick jag innerliga ursäkter. Publiken smuttade på sin öl, nickade med och gungade stillsamt till musiken.
...och kanske underbarast av allt: burlesque-showen med Ester Williams-töser i baddräkt och naiv koreografi av konstsimsnatur. Den som orkade se hela numret belönades med ett par nakna bröst. Andäktigt flockade sig publiken. Lyriska. Tänk att man år 2007 kan få uppleva att ett par blottade bröst som en huvudattraktion!? Det är bara så...så...befriande. Så långt från P.Diddy, Anna Skipper, Paris Hilton, Sture Plan, miljö-fascism, hälso-terrorism och all annan jävla hard-core vi matas med dagligen.
Ett stilla havsbrus, den karaktäristiska gitarren, tuttar...
Så otroligt opretentiöst.