kerala är ett bra sätt att testa indien på. Kanske inte så "indien light" som goa, men typ. Kerala är en mycket liten delstat ca 100 mil söder om goa. Till ytan inte större än småland, men befolkas av 33 miljoner innevånare. Det är indiens rikaste del och drivs med ett slags fungerande kommunism som inneburit t ex skolgång för alla. Och lyssna nu på detta, för det är centralt för att förstå magin i denna underbara plats på jorden:"keralas innevånare fördelar sig religiöst på tre stycken lika stora grupper; kristna, hinduer och muslimer. Dessa lever i fred och har alltid gjort. Allt i kommunistisk regi som uppskattas enormt av folket."
Det är stort. Och motsägelsefullt.
- det är jobbigt för er turister som är så arga på och rädda för muslimer, förklarar hindun gahga. Det är fånigt! Det är ju skillnad på den muslimska maffian. Den är farlig, säger han och skrattar.
Han summerar det rätt fint tycker jag.
Gahga är fiskebybo och försörjer sig på att ta turister på tur, lura av dem cig, sälja kokosnötter, sälja bergsgräs och i princip vad som bokstavligen kommer i hans väg.
- Tänk att vissa får massor av utbildning och slutar som journalister, jurister och politiker medan andra för fram turister i båt. Den röda tråden är inte helt knallröd.
Orsaken till att jag valde att åka till just kerala är att det var här den gamla indiska läkekonsten ayurveda föddes. Här praktiserar några av landets absolut bästa ayurveda läkare. Jag har gått en del kurser och fascineras av dess enkelhet och komplexitet. För ayurvedan är, som övriga kerala, just motsägelsefull.
Keralas strandremsa är ett sammelsurium av badande turister, yogin, moskéer och fiskare med stora nät. Yogakärringar (mediearbetande 30plusare som upptäckt det andliga i livet och bara ääääälksar att yoga. Och pratar mycket om det) och backpackers blandas med engelska pensionärer och sariförsäljare. Böneutropen blandas med fiskarsångerna. Och på intet vis har något av det fått ge vika för turismen. Om en solstol är i vägen för ett fisketeam så löser man det. Fiskarna tänker inte gå någon annanstans, men ingen soldyrkare tvingas heller i väg. Den keralska stilen är helt enkelt att samsas. Det sägs att indier har lättare att älska än andra eftersom de helt enkelt är drivna till kärlek. En trångboddhet av indiska mått mätt skulle resultera i katastrof om människorna inte var mer kapabla till kärlek.
Tänk dig själv: 33 miljoner innevånare i småland. Varav, håll i er, en tredjedel muslimer!
Kerala har givit mig precis så mycket mersmak jag behövde och jag känner mig inte alls så skrajsen för att ta tag i de nordliga delarna. Jag tror jag tänker börja lite modest med poona.
Slutligen vill jag dela med mig av ett mycket fint råd jag fått. Ett av de bästa.
"Om en indier säger: kom, kom, följ med så ska du få se på något kul! Följ då med det blir nästan alltid, just, kul."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar