- Vill du äta på Kungsholmen, frågar min man.
- Mmmm. Säger jag.
- Ska vi titta på tredje säsongen av True blood, frågar min man.
- Mmmmm.
Jag svarar mmm på det mesta numera. Jag orkar inte hitta på något annat svar för det enda som rör sig i min hjärna är cravings efter sömn. Mitt blytunga huvud sysselsätter sig med tankar på djup sömn under dygnets alla timmar. Jag tror att det är så här att vara knarkare - en enda tanke som mal utan någon möjlighet till distraktion.
Under barnets första tre månader var sömnen inget som helst problem, då är man tydligen utrustad med något slags hormon som gör att man sover skitbra då man sover - även om det rör sig om 30 minuter. Följande tre månader klarade jag mig helt enkelt eftersom jag aldrig behövt speciellt mycket sömn. Inne på tredje kvartalet vet jag inte längre vad jag heter. Folk frågar om jag har hört, sett, vet... Svaret är nej. Jag har inte läst eller sett. Jag skiter precis i allt liv som pågår. Jag vill bara sova. Sist jag sov längre sammanhängande än fyra timmar var i juli förra året. Nu blir det allt oftare en timme åt gången och varje morgon jag vaknar försöker jag minnas om jag var stupfull kvällen innan. Det var jag inte.
Jag lever i en kronisk bakfylla utan tillstymmelse till delikata drinkar som ursprung. Lätt illamående, yrsel, synrubbningar och svårigheter att hålla tråden.
För ett par månader sen tänkte jag hela tiden att första bästa tillfälle då sonen klarar sig utan mig en natt ska jag minsann upp på en bardisk någonstans och återta min partytiara. Nu tänker jag bara på att låna någons lägenhet, låsa in mig i tystnad och sooooooooova. Det sägs att sådant brukar kunna ske när barnet närmar sig två. Om ett drygt år alltså (notera ordföljden). Härligt.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
2 månader sedan
6 kommentarer:
Om jag inte redan hade ett jobb som suger musten ur mig lite halvt så hade jag signat upp mig för avlastningsarbete.
Sömn är guld.
Du förtjänar guld.
Det är ju inte för inte de använder ickesömn som tortyr i vissa diktaturer (säkert i vissa demokratier också). Känner igen det där om vad jag ville göra när min mamma var barnvakt... zzzova zzzzzz. Allt annat gick bort.
P: Tack!
My: Våga Vägra Whalgren...
Du är välkommen hit på sovning en helgdag, jag kan ta Nim och flaskan - hans alltså - och hålla mig borta. Öronproppar och mörkläggningsgardin ingår.
Är det tröst i form av modern som behövs? Annars kan jag rekommendera att ta varannan natt. Bara några timmar gör stor skillnad i den egna orken.
I övrigt ska jag bara hålla käft och vara glad. Jag har ingen aning om hur det är eller varför vi hade tur och fick en bebis som sover.
Cicci: Det låter som en dröm!
GbgS: Varannan natt är än så länge omöjligt. Det är amningen som ställer till det. Ungen vägrar i sten att sluta med nattamning och jobbar sig till hysteri om den uteblir.
Grabben är förtjust i tuttar - så bara är det:D
Skicka en kommentar