onsdag 12 december 2007

det värsta är att jag har skitmycket att göra

jag läser daphne leons blogg. Det är bara att erkänna. Orsaken till att jag gör det är att alla inlägg blir så roliga i relation till rubriken: "följ daphne leons glammiga liv". Grejen är att nästan alla jag känner lever glammigare liv. Daphne Leons liv är så jävla oglamouröst att jag får skrämselhicka av att läsa om det. Hela jävla bloggen handlar om: "mysiga hemmakvällar med kille", "hoppsan, jag råkade ha en vit månad utan att det var meningen", "jag har inte råd med en d&g-klänning tur att hm finns" och "idag har jag tränat". Mest skriver hon om sin kille. Om hon mot förmodan går på fest nångång så är hon jätteglad om det finns kändisar där och rabblar upp alla fem. De hon går ut med ser ut som "de sju snyggaste människorna i borås", typ. Jag väntar med spänning på att star lounge, som förestår bloggen, ska upptäcka att hon bara helt vanligt brudar runt på deras bekostnad. Men hon behandlar språket spännande - must give her that.
Jag har, efter ihärdigt läsande, förstått att hon jobbar på nk (bara en sån sak!). I dag efter lunchen kände jag en expansiv energi och att mina texter kunde vänta lite. Jag hade helt enkelt ett behov, ett kall att se vad daphne leon gör hela dagarna. I en hel timme smög jag, lite vrickat, runt på nk för att kolla om hon jobbade på smink- eller inredningsavdelningen. Uteslöt herr. Spejade in i personalutrymmen, skrymslen och vrår. Ingen leon så långt ögat nådde. Antingen jobbar hon bakom kulisserna eller så var hon på lunch. Jag såg henne i alla fall inte. Om jag inte hade sett henne (uttråkad i ett hörn) på amarantens julfest hade jag tvivlat på hennes existens.
Nu när jag ser tillbaka på det några timmar senare känner jag mig lite orolig för att jag eventuellt inte är riktigt klok. Det verkade i alla fall som en god idé just då. Det hela hade varit komplett meningslöst om jag inte fått syn på nk´s nya skyltdockor. Efter alla år med nipplade kvinnliga dockor känns det skönt att de äntligen plockat bort hjärnan på de manliga.

Inga kommentarer: