skulle göra intervju i morse. På eckerö. Det säger mig inget. Jag är en nolla utom tullarna. Det viktiga var att jag skulle få hämt på mörbyvägen. Hållpunkter i min hjärna: buss 176, 08.25, mörbyvägen.
På brommaplan står buss 176 inne, den skall mot mörby station kl 08.25. Perfekt. Inte.
Det visade sig, 40 minuter senare, att mörbyvägen inte är, som jag logiskt räknat ut, en hållplats i närheten av mörby station. Det är en hållplats som ligger på 176ans linje åt andra hållet.
- jag trodde jag gjort klart för dig att jag bodde på eckerö, förklarade intervjuobjektet med en undertext som var lättläst; idiot.
Vi fick lösa det med att jag gör jobbet i helgen.
Problemet är att jag nu är utnämnd och självutnämnd generalidiot och detta gills. Det gills ända fram till lördagkväll då intervjun är gjord och repet är skrivet. Då upphör idiotifieringen och balans är åter.
Jag har aldrig tänkt på det tidigare och inser med fasa att det faktiskt är så här; om man gör ett misstag så gills det tills det är åtgärdat.
Jag har nu börjat gå igenom samtliga av mina större misstag i livet och bockar av dem ett efter ett. Är det åtgärdat? har balans uppstått? Check. Check.
Det här kan bli en jobbig vecka. För att inte säga ett jobbigt liv.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar