dilemmat av eget företagande

i måndags hade vi hantverkare hela dan. Eftersom jag oftast jobbar hemifrån insåg jag att jobbet bara var att lägga på hyllan emedan golvläggarna förde ett jävla liv. Jag passade istället på att göra ett större ingrepp i inredningsbilden. Det jag vill kalla rekreationsrummet skulle byta plats med vardagsrummet. Detta innebär rent praktiskt att en 150 kg tung skänk, den sk "arvssynden", skulle flyttas genom den typ av smala gångar och oregelbundna utrymmen man bara finner i gamla lägenheter. Det innebar också nedmontering av stor soffa, flytt av bokhylla och högar av osorterat kontormaterial. Framförallt innebar rumsbytet sladd-dragning och flytt av internet, tv, box, dvd...ja, hela det otäcka, obegripliga trasslet av sladdar och blinkande boxar. Jag hade hela dagen på mig och sen skulle jag laga middag till min far och hans fru på besök.

Halvvägs befann jag mig i ett läge då datorer och sladdar var spridda över hela lägenheten. Alla möbler staplade på varandra och arvssynden satt fast i en dörröppning. Allt ackompanjerat av mängder damm som legat gömt och hantverkarnas hemska sågljud. Jag låg på skänken som vägrade röra sig varken framåt eller bakåt och ångrade mitt tilltag, vilket i praktiken är som att ångra en graviditet i åttonde månaden. Då ringde telefonen.
Det var en kund. En ny och bra kund som jag vill behålla.
- Jag har ett brådis-jobb åt dig, har du möjlighet?
- Jajamensan, svarade jag med löjlig överentusiasm.
- Du får göra research fort.
- Jajamensan, sa jag och spejade efter tangentbordet.
- Intervjun måste ske på engelska och författaren du ska prata med är oerhört omskriven och hypad just nu. Det har skrivits en hel del om honom.
- Jajamensan, sa jag som precis lokaliserat skrivaren i badrummet.
- Du får ringa honom i natt eftersom han bor i australien.
- Jajamensan, sa jag och begrundade det logiska i att en hel stationär dator kan gå upp i rök.
- Det är bra om du mejlar honom frågorna i förväg.
- Jajamensan, sa jag samtidigt som jag febrilt sökte efter den bärbara någonstans i takhöjd.
- Jag måste få in artikeln i morgonbitti.
- Jajamensan, sa jag och darrade med underläppen.

20 timmar senare hade jag monterat ihop två helt fungerande rum, gjort research, lagat middag, lagt grund för ett ryggskott samt mobiliserat min egen skada, fixat intervju, bäddat ner far och hans fru, fått internet att fungera, hittat alla lösa delar, gjort frukost, druckit två glas vin, tröstat en upprörd väninna i telefon och levererat jobb till kund före utsatt tid. Med satt rubrik och ingress. Jag hann sova också.

Nu undrar jag: finns det någon där ute som vill ge mig en fast anställning?!
Jag kan skriva, redigera och formge. Jag är även kroppsterapeut. Och utför enklare flyttjobb.