ni behöver inte tacka

av födsel och ohejdad vana dras jag med ett par egenskaper. Till exempel sekundärskam och bacillskräck. Jag är också en konspirationsteoretiker av rang.
Men min allra coolaste åkomma är att jag kan kontrollera ödet.
Redan som mycket ung märkte jag att man kunde sätta veckopengen eller sitt fantomenklubbsmedlemskap på spel.
Tillvägagångssättet skiljer sig åt, men principen är alltid densamma.
Man måste hinna. Om jag hinner kasta mig i sängen och dra täcket över huvudet innan någon går in i badrummet så...så får jag förhöjd veckopeng, godis eller blir ihop med freddan i 4a. Om jag hinner tre trappsteg (3, 7 och 9 är vanliga siffror i sammanhanget) innan dörren går igen så får jag löneförhöjning eller ligga.
Jag har klarat mig väl på det här sättet. Jag har förhindrat graviditet, solförmörkelse och usel tv-tablå genom att förutspå om cyklister ska svänga höger eller vänster innan...
Fast just det här med trapphus är speciellt jobbigt eftersom jag varken vill se löjlig ut eller visa andra att jag styr över ödet.

Lokalkännedomen är naturligtvis viktig. Jag kan inte sätta mamma lundstens eller pappa-fars liv på spel i en främmande trappuppgång där jag inte har en aning om hur dörrmekanismen fungerar. Det har dock hänt att jag nästan satt i halsen av skräck över mina insatser. En gång förlorade jag nästan min man när en gubbe i åhléns rulltrappa höll på att komma före hissen. Det var fruktansvärt i några sekunder. Det är överhuvudtaget läskigast att vara beroende av andra människors hastighet, men det höjer ofta värdet av vinsten.
Is there a point to all this?
Jepp.
I dag efter träningen vandrade jag vasagatan fram med släpiga steg. 50 m från övergångsstället tittade jag upp och såg grön gubbe. Jag hade ingen aning om hur länge den pågått. Jag erkänner; jag tog sats, la världen i potten och kutade. Den här gången kunde jag inte tramsa med hur jag såg ut och om jag verkade galen, insatsen var helt enkelt för stor. Med tätkänning av atombomben sladdade jag, välte ting och människor i min väg och räddade jorden från undergång med en häls marginal innan det slog om till rött. Kvinnan jag landade på ljudade tydligt f....med sammanpressade läppar, men vad visste hon.
Efter denna oväntade världsgärning känner jag mig nöjd och värd lite semester. Med gott samvete åker jag till villa vacker i sundsvall i morgon. Fridens.