måndag 10 mars 2008

jag äger rätten!

- det var på tiden att nordman dök upp igen tycker jag!

I bland kan jag känna att jag har rätt till någons liv. Så har jag känt med till exempel linda rosing och torsten flinck. Som om de upphör att vara människor och jag borde få kolla vad de gör dygnet runt. Inte en helt sympatisk tanke, men hey, jag har aldrig givit sken av att vara en genomgod typ. Och förresten, hur många tycker egentligen att michael jackson är en människa? Ingen tror väl på rikt att han är utrustad med varken könsorgan eller mänskliga känslor!?

Nä, vissa människor blir helt enkelt objekt som jag betraktar med vetenskapligt roat intresse. Nordman är en sådan företeelse, eller rättare sagt håkan hemlin. Den andra snubben i duon är bara, just, den andra snubben. Ungefär som den andra snubben i wham. Världen är full av den andra snubben.
I morse såg jag håkan hemlin intervjuas i svt. Hejdlöst kul. Den andra snubben fick svara hela tiden. Håkan kan säga ja och nej och därmed upphör hans ordförråd. Han kan inte ens äääh, ööh och uuumh. Det är bara kort och gott ja och nej. Pinsamma roliga tystnader uppstår inte - de är grunden. Och samtidigt är man lite rädd att han faktiskt ska säga en längre mening för när väl det händer brukar det vara så obehagligt infantilt att man vill titta genom fingrarna.
När sändningen upphör vill jag bara fortsätta att följa håkan i hans vardag. Som en dokusåpa. Jag tycker att jag har rätt till det.

I skutskär har de tydligen börjat tillverka "nordman-bakelser". Hur ser de ut!? En stor vit hög? En backe snö? En sockertopp helt enkelt!?

Inga kommentarer: