I februari 2007 ansåg min kinesiolog att jag borde träffa hennes shaman. Jag är ju även utbildad kroppsterapeut och jag försöker ha ett öppet sinne, men shamanen Doris utanför Gävle väckte min misstänksamhet. Hon såg ut som en gammal tjackis, levde i något slags nedgånget 80-tals möblemang med maken Tommy, hans kåkfarargaddningar och sviter av stroke. Samt onormalt många schäferhundar på liten yta.
Icke desto mindre bjöd mötet med Doris på en av mitt livs mest omtumlande möten. För det första kunde jag inte hålla mig vaken. Under den två timmar långa behandlingen somnade jag var femte minut som om jag vore drogad. När hon frågade mig vem jag var och vad jag gjorde började jag gråta. Hon berättade raskt vilka två personer jag omedelbart måste förlåta och om de två kvinnorna jag varit mor till i ett tidigare liv. Hon hade alldeles rätt i allt kände jag. Och somnade.
När vi var klara sa hon:
- Det viktigaste i ditt liv är att en liten pojke väntar angeläget på dig.
- Va, sa jag, vem?
- Din son, sa hon.
- Jag har ingen son. Jag vill inte ha några barn.
- Men han väntar. Han har väntat länge.
- Vad väntar han på, frågade jag irriterat.
- På att du ska föda honom, svarade hon och tittade på mig som om jag vore en idiot.
Sen sa hon - och det här var mäktigt: du ska inte oroa dig för alla aborter du har gjort. Han är inte arg, bara väldigt angelägen.
Jag kan inte säga att jag ändrade mig där och då. Det tog ett bra tag, men jag kunde aldrig släppa bilden av pojken som väntar angeläget.
Och sedan ett år tillbaka är jag lika angelägen själv och det är inte långt kvar tills vi ses. Jag hoppas vi blir nöjda med varandra.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
2 månader sedan
11 kommentarer:
Du kommer bli typ ba liksom en asbra mamma =)
Shit, jag ryser. Jag skulle nog också vilja träffa hon den där Doris!!
Åh, så fint... jag är inte speciellt sentimental, jag brukar vara skeptisk till shamaner... men åh.
Daisy.
/Dear av ordning.
Vilken enorm tur för Nimrod att du träffade Doris/Daisy! Och för dig. Det är klart ni kommer att trivas ihop!
Mäktigt. Jag blir lite fuktig i ögonvrån känner jag. Det är fint det där. De där aborterna är ju ändå lite som att du väntat på rätt tillfälle att föda barnet, för att det ska vara rätt tid, bäst tid om det över huvudtaget ska bli av. Sen så säger hon att barnet väntat på dig. Det blir bra det där du. Kram!!!
Kaisa: du blir nog typ en asbra moster!
IAAM: Jag kan sammanföra er. Hon var rätt dyr, men det var faktiskt en otrolig upplevelse. Och hon hette tydligen Daisy.
Retro: Som sagt: mycket speciellt. Jag har händelsen helt lagrad och intakt.
S-dear: Ett ko-namn på D. 50% chans att få rätt, men jag misslyckas...Haha, tur man har dig, kära vän af ordning.
MaMo och Kaaja: Jag tror ni har alldeles rätt.
Jag minns när du kom från Doris Day, du har nog en blogg om det någonstans? Jag minns att du talade om den lille pojken som väntade. Nu är vi där. Häftigt.
Fifan så ball. Jag längtar efter att få träff honom! Ni kommer bli galet nöjda med varandra. Du är ju redan rätt nöjd, righty? :)
Miche: Ja, det har varit en märklig tripp. Det ÄR en märklig tripp.
Egon: Aa, det är jag. Trots gnäll.
Underbart!
Doris är en hyvens kvinna, det känner jag. Lite som spådamen Dana jag besökte för ett par år sedan.
Snart kommer han!
Skicka en kommentar