I dag har jag engagerat mig lite vagt i en födelsedagspresent till min man, släppt in en hantverkare och pratat lite med en kund. Sen var jag helt slut och somnade som en stock i soffan. Vaknade hungrig, men tanken på att skaffa föda var för jobbig så jag somnade om.
Detta är ju förfärligt.
Och jag vill säga: förlåt, den här bloggen är drabbad av graviditet och jag skäms för detta. Jag känner hela tiden att "det här är kul/viktigt/irriterande/något jag borde bry mig om" och sen tappar jag tråden. Jag kan helt enkelt inte intressera mig för något längre. På jämtska säger vi "oi" - det översätts typ unplugged.
Förlåt.
Nu ska jag sova.
Tillägg:
Efter att ha sökt på etiketten "november" inser jag att med lite tur är bloggen snarare drabbad av, just, november snarare än grötig mamma-hjärna. Jag verkar ju alltid sprudla av apati denna årstid!
Nu ska jag sova.
10 kommentarer:
Samhället skulle nog inte införa föräldraledighet om man kunde presetera lika bra som annars, så tillåt dig själv att sova, vila och vara apatisk - det är väl typ bästa förbereldelsen för att orka med förlossning och den jobbigaste första tiden?
Don't know, det verkar så sjukt olika - en på mitt jobb (35 år?) var på spinning dagen innan hon var beräknad, och under förlossningen behövde hon knappt smärtlindring. 7 veckor senare ser man knappt spår på henne. Fattar inte hur sånt går till, men vafan, det är väl normalt att vara totalt utslagen - även om det skulle irritera mig också om jag blev så av gravditet.
Att vi ens existerar denna tid på året är förmodligen någonting som vetenskapen aldrig kommer att kunna förklara.
Så sov Beatrix.
"Sov".
IAAM: Det intressanta är att det är helt utom min kontroll. Det går inte att styra. För en vecka sen klättrade jag på stegar, målade lister, spacklade och gjorde mitt sista pass som kroppsterapeut. I lördags hängde jag i baren på Grill och var pigg som fan - måndaglunch tog jag helt slut. Som en blixt från klar himmel. Jag fattar inte vad som hände.
Men det är bara att gilla läget.
Benny: jag lovar att ta mig upp och leverera i framtiden. Med ett rallarsving.
Tack för senast!
Ah! dena "häärliga" senhöst. Tur att det i år igen är inne med mörkgrått och svart. Kan man ju ha begravningskostymen igen då. Ja Bea, som Bling säjer. Gå och lägg dig för helvete. Inte blire sova av när den lille levereras.
Johan: Ayay, kapten!
Måndaglunch, har det ngt att göra med rättvänt barn kanske? November i sig är ju som sagt lågodds annars. Fifan.
Egon: det kan hänga ihop faktiskt. Men i morgon blir en fin höstdag...eller i alla fall kväll:)
Men det måste vara skönt att få sova.
Jag är för tillfället toktrött men sömnlös. Inte är jag på smällen heller. Not even close.
Skönt att du påminner mig. Det hemskaste som finns är att vara sömnlös, trött och tvungen att prestera. I mitt fall brukar det bli självgenererande.
Nu ska jag vila lite efter frukost. Och trivas med det.
Skicka en kommentar