Cecilia Michanek är min favoritskribent i alla kategorier. Numera skriver hon alldeles för sällan, men i dag gör hon oss den på sin kraftigt eftersatta blogg.
Vackert, ledsamt och trivsamt osentimentalt om ett långt kattliv. Och liv med katt.
Jag rekommenderar.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
2 månader sedan
2 kommentarer:
Nu sitter jag här med tårar i ögonen. Och jag som ska ut på lunch när som helst nu.
Det var väldigt rörande faktiskt. Skall jag nämna till henne med såklart. Men berättar ändå här en historia om en bekants tyska morfar. Boendes i Bonn. Han hade hemhjälp. En dag bad han henne köpa honom en liten konjak. Hade han inte gjort tidigare. Han hade också varit väldigt vänlig mot henne. Hade han kanske inte heller varit tidigare. Han hade överhuvudtaget de senaste dagarna varit annorlunda. Morgonen efter finner de honom liggandes i sängen. lungt insomnad under natten till dödsriket. vid sidan på bordet den uppdruckna konjaken. Och sina skor putsade snyggt ställde under sängbordet. Naturlig död sa rättsläkaren då folk undrat. Kanske kan man känna på sig att tiden på jorden är över nu. Även som mäniska? Den som lever får se.
Skicka en kommentar