Det är glas, kastruller och stekpannor över hela vardagsrummet. Köket saknar: vitvaror, varmt vatten, golv och annat som annars förknippas med kök och allmänt boende.Hantverkarna och min man sliter häcken av sig. Jag gör inget. Jag grossessar i soffan. Lyssnar på ljudet av kroppsarbete och försöker förstå intrigen i Americas Next Top Model. Och! Jag trivs med det. Däri ligger ett av de få plussen med att vara gravid - man blir lugn och ointresserad som en filbunke.
Det var alltså detta som krävdes för att bli en lycklig idiot.
Jag glömmer typ allt. Nycklar i dörren, telefonnummer, vad den där saken som man spikar med heter...
Jag tänker ofta "det där borde jag verkligen bry mig om" eller "det där borde uppröra mig". Men icke.
Jag glömmer saker mitt i processer. Jag kan gå till affären med "handla tvättmedel" som enda uppgift. Har jag tur kommer jag hem med pumpakärnor, har jag otur tar jag en planlös promenad. Jag tappar ord och har svårt att hålla tråden.
Det är tydligen helt normalt att tappa ca 8% av den intellektuella kapaciteten när man är gravid. Själv tror jag att jag ligger på en 48-procentig förlust.
Jag ber om ursäkt om jag glömt bort dig. Eller en bokstav. Eller en dag.
11 kommentarer:
Jag undrar om du visste detta innan du "grocessade".Ingen sa något till mig om tappning av den intellektuella kapaciteten! Kanske tur att de höll käften om det eftersom just en sådan sanning säkert haft en preventiv effekt på mig. Jag menar hur kul är det att ha ligga 16% minus på smartkontot liksom? Tror du att man får tillbaka sina andelar när barnet/barnen är utflugna? Hoppas!
hm... det du beskriver är typ mitt allmäntillstånd.
Jag har med andra ord en ganska stor möjlighet att gå rakt ner i en 3 årings nivå, om jag blir gravid. Toppen! vilken framtid att gå till mötes ;)
/kvinnan som inte alltid vet vad hon har för personnummer.
Åååå.. låter ju ganska trevigt egentligen. Skönt. Fast jag är lite oroad över att det ser ut att likna mitt normalberoende+, för de perioder när jag inte orkar bry mig riktigt.
hehe.. normalbeteende menade jag så klart...
Li.te: Snälla Eva hade förvarnat mig om detta, men inte i min vildaste fantasi kunde jag... Jag är verkligen van ha koll och komma ihåg. Det är liksom en förutsättning för mitt jobb. Asjobbigt detta.
Du ska ha fått tillbaka dem så fort du är klar med amningen vad jag förstår. Och det är du väl...äh...hoppas jag.
AVG: Martin kan härmed anse sig varnad! Haha.
Kaaja: Ovanligt kul felskrivning.
Det är på ett sätt skönt. Frustrerande men rätt behagligt.
Jag tror ju att många av oss är för smarta för vårt eget bästa, så ditt tillstånd verkar härligt!
Tycker för övrigt att du återigen ska ta och fota den där stenhårda, arbetande häcken...
Haha. Låter sött tycker jag.
Kim: han återvänder på tisdag. Jag ska göra mitt bästa.
Egon: du kan aldrig tro vad ogullig jag känner mig.
..eller hans dotter. ha ha! Så bra. Att du inte skriver en bok med noveller. Jag skulle bums köpa den. Du skriver ju lika bra som din gamla Stiltonost till pappa. Som en fin Svarta Sara kanske? Eller en havarti? Förresten haru vart i....öh, nä. Jag har börjat likna allt vid ost numera. Som är det bästa jag vet.
Johan: jag utgår från att din kommentar härrör föregående inlägg.
Hm. Tänk om man skulle försöka skriva en bok tillsammans med pappa-far...? Vad tror du?
Javisst, det vart på fel inlägg. Men visst. Ni skulle skriva bok. Om samma upplevelser kanske? Fast på egna sidor. Kan ju bli ett roligt ställningskrig hur far/dotter, vuxen/barn-tonåring uppfattat saker. Som det vart just i tidigare inlägg. Äh! det blir nog bra hursom...Men klart ni ska!! Stilton still going strong!
Skicka en kommentar