jag älskar sverker olofsson. Sverker är som den landsfader som aldrig kom efter palme. Sverker är som den far jag aldrig haft (det där är rent ljug). Sverker är trygghet i oroliga tider. Sverker lyckas där stat, polis och journalister misslyckas. Så länge jag kan minnas har jag oroat mig för sverkers oundvikliga frånfälle. Jag ser den som orsak till kaos, förödelse och anarki. The end of the world as we know it.
Så plötsligt ikväll, mittemellan ikeas felgängade kranar och tanten som utnyttjats som falskcheckkurir, slog det mig!
Det finns något värre än sverkers framtida död.
Det värsta vore att bli slängd i hans soptunna.
Jag - rätt ner i tunnan.
Då har man nått den absoluta botten.
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
2 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar