finns jag?

om ni sitter och undrar hur jag mår, så kan jag meddela att jag inte riktigt vet.
Jag tycker inte att ni visar tillbörlig oro i kommentarsfälten.
Dagen segar sig fram och den senaste timmen har jag försökt sminka mig för att bli lite lik en människa. Resultatet är skrattretande.
Snart kommer min adopterade lillasyster och räddar mig.
Hur hon ska rädda mig är obegripligt, men jag gillar att tänka på att hon ska rädda mig. Hoppet är ju som bekant det sista som överger den baksmällda kvinnan.