bss

asså, jag känner en så himla avskyvärd familj. De är ointresserade av allt som andas kultur och tycker att det är för dyrt att betala för film, musik och besök på museum. Detta till trots att kvinnan i familjen lyfter fin-fina statliga bonusar och mannen är egen företagare och lite av en expert på skatteteknikaliteter.
De prioriterar semestrar i Asien och pensionssparande för att kunna bo i en svenskby i Thailand. Thailändarna är ju så glada och prylarna så billiga. En bra semester är en billig semester. Den miljöförstöring som åstadkoms vid de två-tre årliga semestrarna kvittar de med att det är fint att svenska skattepengar kommer lokalborna till del. Prostitutionen ser man inte så mycket av längre. Den har faktiskt minskat.
Mannen i familjen namedroppar på krogen och nätverkar. Kvinnan har slutat gå på krogen och sköter nu både karriär och avancerad matlagning sedan barnen kom. Mannen känner sig missförstådd och har ständiga förhållanden med kvinnans väninnor. Kvinnan är stoisk och tycker att det är viktigt att "värna om de svaga i samhället och att sträcka ut en hjälpande hand". Heminredning är en hobby och hon vill gärna ha ett hem i ljusa skandinaviska färger med en spännande konstrast.
Ungarna - Oscar och Maja - fostras till "sunda värderingar", att äta naturgodis och leka med grannungarna.
De gillar svensk natur, golf, ett par invandrare de känner som är "såå himla svenska och jobbar så otroligt hårt", att resa, barn, djur och rättvisa.
De gillar inte att politikerna inte gör något åt saken, strömmen av öststatskriminella, de slöa 80-talisterna, pornografi och orättvisor.
De tycker synd om alla som är drabbade av lågkonjunkturen, men tycker lite att folk faktiskt borde skaffa sig en buffert.

Till min stora glädje har det kommit till min kännedom att det finns ett brett stöd för att utvisa svenska medborgare ur landet. Tackar.