tales from the crypt

denna dag skulle vikas åt brunch med Yttermyrskan. Brunchandet skulle ske på Restaurang Skarholmen utanför uppsala. På vägen fattade jag ett fatalt beslut: jag bad min man släppa av mig i uppsala city. Planen var att glida in på akademibokhandeln och köpa en bok som inte fanns tillgänglig i stockholm och därefter dela en buss med Yttermyrskan.
Men då hade ju jag glömt att uppsala är ett u-land befolkat av inavel och människor som gillar att prata om platt-tv.
N-a-t-u-r-l-i-g-t-v-i-s var ingenting öppet. Och staden låg öde. Jag hade en timme till förfogande i stad där ingenting finns. Ingenting.
Jag följde mitt inre ljud av banjospel tills jag nådde hemköp där jag kunde få stugvärme. En lång illaluktande man med krycka kom efter mig och ställde sig förfärande nära. Då och då tog han ögonkontakt och väste. Ingen hade kunnat höra mig skrika så jag tog mig ut på det öde torget. En 40-åring i tonårskläder á la tidigt 2000-tal och påtaglig tjackgång drog förbi med en bergsprängare på axeln. När han passerade mig stannade han till och vrålade "heeeeeey!" i mitt ansikte. Ackompanjerat att salivstänk. Inte en själ utom vi två på stora torget mitt i city i sveriges fjärde största stad kl 11.30 en söndag.
Rys.
Stora torget i Uppsala 22 februari 11.15 2009.
- Här fostras inga esteter.