fan jag fastar alltid i den smörja som brukar kallas Beck-filmer. Av en enda orsak. Min pappa är väldigt lik Beck. Därför blir jag lite blödig och kan genomlida eländet. Åtminstone fläckvis.
När jag säger "lik Beck" så menar jag till sättet. Utseendemässigt är min pappa märkligt nog mest lik en tomte som står i fönstret hemma hos min guddotters föräldrar. Är vi inte en märklig familj så säg?
Sara Ödmark vetenskapliga publikationer
9 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar