söndag 3 maj 2009

Belåtet fåfäng

Någonstans mellan blåsor och avskavd hud finns en fot. Men det är kunskap snarare än ett solklart visuellt faktum. Ingen analys för en lekman.
De enda skor som inte är plågsamma är ett par foppatofflor som jag brukar använda för strandliv. De kan till och med beskrivas som sköna. Eftersom jag skulle träffa Sophie-dear idag anade jag långpromenad. I en halvtimme glodde jag på foppa-jävlarna och undrade om de gick att kammoflera. Jag kom inte på något annat än att det ligger i foppatoffelns natur att den är helt okammoflerbar. Kanske är det därför de är sköna vid hälsporre och allmänt tras. Jag valde ett par sneakers som åt sig in i benet under såren.
Men det var värt det.
Benpipa framför foppa. Än är jag inte alltigenom praktisk. Mamma skulle vara stolt.

4 kommentarer:

It´s all about me sa...

Haha!
Men det finns ju skor som är sköna utan att vara foppa-tofflor? Eller? Jag fulade mig i helgen i mina skönskor, men så var jag ju oxå i skärgården. (Och jag har dem annars oxå om jag ska gå mkt).

Beatrix Vnunk sa...

IAAM: faktiskt inga i detta läge. Jag har liksom sår även ovanpå foten. Så inte ens ingådda sandaler funkar. Det är ett fruktansvärt skit detta. Det ÄR verkligen bara foppadojjorna som inte tar i någonstans. Inte ens mina jobbar-scholl. Inte ens. Sjukt jobbigt att vara jag. Tackolov behöver jag inte gå ut i morgon. Med lite tur är jag läkt till på tisdag em...

A Versatile Girl sa...

Du kanske kan varva fopporna med ett par finfina sockeplast? Nu när det är soligt och fint ute.
Själv har jag suttit på ebay i 1 vecka för att hitta ett bra pris på ett par puma sneakers som jag vet sitter som en smäck...

Beatrix Vnunk sa...

AVG: sockiplast! Ja! Jag hade glömt denna eminenta fotbeklädnad. Sockiplast och kalasbyxa - underbara ord från barndomens mörkaste gravkammare!