måndag 4 maj 2009

Sentimentala jävlar

Min undersökning om social media och virala kommunikatörer gav upphov till en kul kommentar igår.
I gruppen "unga kommunikatörer" (födda 1980 och tidigare) är alla utom en mer negativa till sociala medier än gamlingarna (1979 och uppåt). De ser sociala medier som något naturligt, en del i vardagen och har de har helt inlemmats i vardagsgnället. Som vilket fabriksband som helst. Speciellt negativa är de till facebook. Det är förknippat med tvång, prestation, förväntningar och ångest. Man är typ tvungen att vara med men det är ett jävla elände. Kanske lite som folk i min generation känner för a-kassa.
I går deklarerade en 27-åring:
- Facebook är väl typiskt något som kommer med ålder? Det är till för de som börjar bli sentimentala och de som är ängsliga för att inte hänga med. Kanske också lite av en mammaledighetsfälla.
Hahahaha.
Plötsligt känns det som om jag inte längre behöver försvara att jag inte är facebook-ansluten.

8 kommentarer:

Frau Anna sa...

Och plötsligt kände jag att det är dags att gå ur den där skiten igen...hahaha.

Beatrix Vnunk sa...

Hahaha. De e ett elände och det går inte att vinna. Är man inte med så blir man inte bjuden på fester, sumpar jobb och så vidare.

Men jag håller nog faktisk med om att just facebook ÄR fruktansvärt smetigt sentimentalt. Jag drabbas ofta av oerhörd sekundärskam när jag ser vad folk skriver. Idel gulligull, barn och hågkomster.

egoistiska egon sa...

haha!

It´s all about me sa...

Jag gillar verkligen facebook, innan facebook hade jag inte alls lika tät kontakt med mina vänner i Karibien.. nu kan jag se deras bilder och uppdateringar hela tiden och känner mig mer delaktig igen. Detta oavsett om jag är 10 eller 70 år...

Beatrix Vnunk sa...

IAAM: Ja, det är inte utan att jag är avundsjuk på alla er med okomplicerade relationer...

Anonym sa...

Erkänns- jag är med i FB. Inte för att jag är varken mammaledig eller ängslig för att inte hänga med, men kanske - börjar jag misstänka- just därför att jag börjar närma mig 40-årsgränsen och kanske just därför har blivit lite gammal och sentimental. apropå okomplicerade relationer.Det jag tycker är så faschinerande med FB är att man får kontakt inte bara med sina gamla vänner från skoltiden, men också sina gamla hatade ovänner från den här tiden - gammalt gnagg och uttalad fiendskap ignoreras och glöms bort. Istället inträder man i en sfär av ´love, peace and understanding´. Underbart!

Beatrix Vnunk sa...

Anonym: Underbart! Önskar att jag kunde ta med den kommentaren i min undersökning...

Anonym sa...

..jo men visst